• Stina Wahlsten

Finlands ekonomiska tillväxt, sysselsättning och företagsamhet

Updated: Mar 25, 2019

För en ekonoimskt hållbar framtid bör vi skapa goda förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt genom att satsa på att öka Finalnds sysselsättningsgrad och genom att fokusera mera på företagsamhet. Jag anser att företagsamhet borde ses som en hörnsten i ekonomin eftersom det är en förutsättning för välfärd. Därför jobbar jag för att Finland ska vara ett av världens företagarvänligaste land.



Finlands ekonomiska tillväxt bör vara hållbar och stadig.


Finlands sysselsättningsgrad ligger idag på 72,6 %, vilket är den lägsta i Norden. För varje procentenhet som vi kan höja vår sysselsättningsgrad betyder det 1–1,4 miljarder euro för den offentliga sektorn. Detta är en orsak till varför vi bör sträva efter att ha en sysselsättningsgrad på minst 75 % under nästa regeringsperiod. För att nå upp till detta mål, öka på mångfalden och minska på beroendet av enskilda bolag bör vi satsa mera på små- och medelstora företag. Ett sätt att göra detta på är att stöda företagsamhet och uppstartsföretag.


Jag vill inte enbart se en växande sysselsättning i Finland, utan jag vill också se en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Frågor som etik, miljö och jämlikhet ska beaktas i beslut även i den ekonomiska politiken. För att nå upp till dessa mål, och för att öka mångfalden inom ekonomin, bör vi satsa mera på tre saker: små och medelstora företag, jämställdhet på marknaden och incitament för sysselsättning.


1. Fokus på små- och medelstora företag

Över 90 % av alla företag i Finland är små eller medelstora företag, därför bör vi lägga mera uppmärksamhet på dem, eftersom det är här det finns en enorm potential för tillväxt. De mindre företagen måste ges goda förut­sättningar att växa. Ett sätt att göra detta på är att incentivera privatpersoner att investera i tillväxtföretag. Därför tycker jag att privatpersoners investeringar i tillväxtföretag ska till en viss del vara avdragbara i inkomstbeskattningen.


Företagsamhetens byråkratidjungel

Som företagare idag kan det kännas som att man är mitt inne i en byråkratidjungel, och jag anser att detta inte är rätt sätt att incentivera peroner som vill bli företagare. Jag anser att Finland, med sina byråkratiska drag, sänder ut fel signaler till potentiella företagare. Exempelvis är det i dagens läge en väldigt hög risk att anställa sin första arbetstagare om man är företagare, eftersom företagets framtid är svårförutspårbar, likaså den anställdas behov.


Jag ser att det finns ett behov av att revidera lagen om anställningsskydd. Tröskeln för att hitta vägar till nya jobb måste sänkas, och ett sätt att göra det på är att göra det mindre riskfyllt för företage att anställa. Vi behöver ge arbetsgivarna mod att anställa. Ett alternativ skulle vara en tidsbegränsad anställningsform där den som anställer vet att hen har möjlighet att säga upp sin nyligen anställda om det inte skulle fungera eller visa sig vara fel person.


Ett annat sät att stöda företagsamhet är att erbjuda socialskydd till företagare som garanterar en basinkomst exempelvis vid sjukdom. Detta skulle minska på tröskeln för en företagare ifall hen inte vill satsa på sitt eget företag på grund av den ekonomiska osäkerhet som företagsamhet kan tillföra.


Undervisning i företagsamhet och företagarstipendium till unga

Det är viktigt att Finland förbättrar sin sysselsättningsgrad och ökar satsningen på företagsamhet så att alla som vill och kan jobba, får det. Demokratins uppgift är att skapa goda förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och företagsamhet. Jag vill se att företagsamhet och relaterade möjligheter introduceras redan i skolålder till unga. Detta kan göras bland annat genom undervisning i företagsamhet i grundskolan och genom företagarstipendium till unga.


2. Jämlikhet på arbetsmarknaden

Etik och jämlikhet är inte något som enbart ska tas i beaktande utanför arbetslivet, utan jag tycker att det är en självklarhet att vi måste jobba för en jämlik arbetsmarknad. Genom att göra arbetsmarknaden mera jämlik tillåter vi dessutom fler parter att komma in på marknaden, vilket direkt påverkar sysselsättningsgraden positivt.

Det är en självklarhet att vi måste jobba för en jämlik arbetsmarknad

En reformering av familjeledigheten

Det finns inget magiskt recept för att öka på sysselsättningsgraden, utan man måste göra många olika saker. Jag vill se en mer jämställd arbetsmarknad och en reformering av familjeledigheten där ledigheten delas lika mellan föräldrarna för att nå det. Den reformerade familjeledigheten skulle innebära att båda föräldrarna får en tredjedel av föräldraledigheten var, och sedan tillsammans bestämmer om den återstående tredjedelen. Den här modellen skulle höja sysselsättningsgraden samtidigt som den skapar en mer jämställd arbetsmarknad. Detta skulle resultera i en högre sysselsättningsgrad.


3. Stadsmakten bör sporra till sysselsättning

Statsmakten ska sporra till sysselsättning och onödiga barriärer bör slopas. Det ska alltid löna sig att ta emot jobb, och alla som vill jobba ska ha möjlighet att göra det. Det finns många incentiv som kan läggas in för att sporra till sysselsättnig som införandet av en ungdomsreservering i beskattningen, mera lokala avtal mellan företag och ett nationellt program för långtidsarbetslösa ska ha en reell möjlighet att återvända till arbetslivet. Vidare vill jag se ett slopande av behovsprövningen av utländsk arbetskraft


En välmående arbetskraft

Välmående, eller snarare stress och utbrändget, är teman som ofta dyker upp både i studielivet och i arbetslivet och är ett stort problem. Det är viktigt att vi mår bra på jobbet och ett nationellt program för bättre arbetshälsa bör införas. Vi kan inte vara reaktiva när det kommer till vårt välmående, utan vi bör vara proaktiva och ha tillräckligt med resurser för att se till att samhället inte vikar in under allt stress. Ur ett monetärt perspektiv är det förmånligare att förhindra insjuknande än att bota.


48 views0 comments
  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon